Fåfängt var ordet!

Nu börjar jag hämta mig, men fy tusan vilket vidrigt dygn det har varit. Nu är det bara Lova kvar och jag hoppas verkligen att hon slipper. Vi är rätt så matta, både M och jag. Det blir mycket film, men så får det väl vara ibland. Helgens alla planer har ställts in såklart och jag anar att barnen börjat tröttna på att vara hemma och hänga med sina trötta föräldrar...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0