Nix!

Det var falskt alarm. Prickarna utvecklade sig aldrig till blåsor så några vattkoppor var det nog inte. Vi får fortsätta vänta på att bli drabbade!

Härligt har vi haft det, några dagar i huset med utelek och grillning med vännerna. Lova har sovit bra och jag har känt mig nästan utvilad, ovant men skönt! Det var trevligt att visa vårt lilla stadsbarn rådjur, plocka blåbär, smultron och svarta vinbär. En liten andningspaus men ändå är det skönt att komma tillbaka till stan igen, hur ska vi ha det egentligen?

I karantän!

Vi tror, efter tips från svärmor, att Lova har fått vattkoppor! Prickar dyker upp här och var på kroppen och hon gnäller och säger att det kliar. Det är ju något som man "måste" igenom men jag hoppas att det inte blir jättejobbigt för henne! Nu får vi väl hålla oss borta från allmänheten ett tag och låta bli att träffa nära och kära som har bebisar som kanske inte ska smittas riktigt ännu. Trist! Fördelen är att vi ska låna hus lite av och till de kommande veckorna så då känns det inte lika tråkigt att hålla sig borta. Lova kan gå ut och leka utan att man behöver känna sig som en skurk. 

För att matcha prickarna har Lova blåmärken på kroppen och bulor i huvudet. Hon hoppar och springer, hänger och klänger och har lärt sig att göra kullerbyttor. Det är inte alltid det går som hon har tänkt sig, särskilt när hon är trött missar hon ofta och drattar i golvet eller in i bordskanten. Men så är det väl när man utvecklas och blåmärken och bulor hör ju till...  

Lova målar!

Jag köpte fingerfärg häromdagen och idag provades den. Roligt och kladdigt och inte alls lika lätt att få bort som jag trodde!

Fint och försiktigt till en början, målar med pekfingret!








Mer bildbevis finns det tyvärr inte men det var minst lika roligt att kladda på magen som på pappret. Hon blev jättefin, trots skrubbning i badbaljan är magen fortfarande lite grå!

Bakslagsnatt!

Man kanske måste ha sådana, bara för att förstå hur bra man har haft det sista tiden? Stackars liten med magont och sprattel i benen. Vi kommer vara en trött familj idag. Men det har vi varit förut och det går det med!
Godmorgon!

Nu var det roliga slut!

Imorgon ska jag jobba igen. Upp i gryningen för att köra tåg, åhej åhå! De här fem dagarna har för ovanlighetens skull känts långa. Vi har haft det bra om än inte riktigt enligt planerna. Sol och värme har vi väl inte haft i överflöd så så mycket badande blev det ju inte. Men tid har vi haft, jag och L. Vi har lekt, pratat, sjungit och myst. Och äntligen träffat våra vänner
lite grand. Turligt nog behöver jag bara jobba ett par dagar innan det är dags för helgledigt igen, skönt!

Tid för gurkfilosofi vid frukosten!



Fokus på ljud!

- Låter?
- Ja det är en bil som låter.
- Låång botta bilen låter?
- Ja, bilen kör på gatan bakom husen.
- Låter?

Plötsligt reagerar L väldigt starkt på ljud. Hon undrar  över allt som låter; grannar som bankar. bussen som åker på gatan, barn som skriker och tom när det knäpper till i dörren. Höga ljud är otäcka, hon som knappt brytt sig förut kan nu börja gråta när en traktor närmar sig.

Stencoola sommartjejen!


Grillning hos svärmor i lördags!
   



Idag har vi nästan blåst bort men ändå varit ute nästan hela dan. Det går faktiskt att hänga utomhus fast man bor i stan. (Sedär, ett litet bjudrim också.) Mamma har varit här på eftermiddagen och lekt med L så hon stupade i säng på kvällen. Härligt!

Fanfar!

För första gången i sitt korta liv har Lova sovit en hel natt! Efter att själv ha bett om välling och gå och sova så somnade hon kvart i åtta häromkvällen. Vaknade sedan tio över fem på morgonen och  var oförskämt pigg! Visst var jag trött men ändå nästan lycklig. Äntligen!!!


Myggbett!

Tänk så många olika saker som kan förstöra en natts sovande. För all del ingen katastrof men L var vaken i ungefär en timme inatt och kliade sig på fötterna. Först låg hon i vår säng och skruvade sig efter att hon druckit välling, sedan provade jag att lägga henne i sin egen säng. Ibland funkar det faktiskt bättre! Efter att hon legat där och grejat en stund så tittade hon på mig och sade; sunga lite! Så jag började sjunga en vaggvisa och direkt blev hon nöjd, vände sig på sidan med nallen i famnen och somnade. Sedan sov vi i drygt två timmar till, L och jag. Vi klev inte upp förrän strax före klockan åtta! Stackars M skulle jobba tidigt och fick inte sova så mycket inatt. 

L tittar på en hellikopter!


Skatten och Loppan!




10 timmars sömn!

Det var inte dumt det! Vi klev upp och åt frukost i lugn och ro, radion på i bakgrunden och ett samtal som inte avbröts av filkladd, filskvättande eller kroppsmålning med fil. Lyxigt! Sedan körde M mig till jobbet och åkte för att hämta upp Lova hos farmor. Jag längtar fortfarande lite efter henne eftersom hon sov när jag kom hem. Jag får passa på att krama lite extra på henne när hon vaknar i natt!

Imorgon är det dags för mormor att vara barnvakt eftersom vårt jobbande för en gångs skull krockar, annars hade vi nog inte valt att lämna bort L två nätter samma vecka. Det känns bra att jag snart ska vara hemma fem dagar i rad (en kombination av lediga dagar, föräldraledigt och semester) och umgås lite med mitt barn, den här veckan ses vi inte så mycket nämligen.

Barnvakt!


L är hos farmor. I sällskap av Danielle, jag har fått rapport genom mms om hur bra de har det. Det känns bra! Kul när man kan få bilduppdateringar under dagen. Tanten i mig tänker; ja jösses vad man kan göra med teknik nuförtiden!

Ikväll går det visst inte alls att lägga upp några bilder, så det får bli en annan dag. Nu ska vi sova hela natten!
Hoppas att L också gör det!

Bilder från veckan!

Martin och Lova var på Skansen!







  

Klätterapan!
  




Nog för nu, trevlig helg!


En vecka på dagis!

Den här veckan har varit dagis- och jobbvecka! Nu har dagis (jag VET att man ska säga förskola, men det fastnar inte) stängt i tre veckor framåt så L har sommarlov igen. Det har inte vi tyvärr men det löser sig ändå. Tack vare snälla föräldrar som ställer upp (inte särskilt motvilligt men ändå) och så jobbar vi om varandra och tar ut lite föräldradagar. Det fixar sig för oss men alla har ju inte samma möjligheter och jag blir förbannad på hur nonchalant man hanterar sommarledigheten på vårt dagis. Till hösten ska jag ta upp det med kommunen, om jag bara orkar alltså.

Om bara vädret skärper till sig lite så kanske man kan passa på att göra lite sommargrejer med L de här veckorna. Som tex åka och bada och så kan man ju .. eh.. åka och bada? Hm Junibacken har vi inte betat av än, det kanske man borde göra! Funkar ju även om det är dåligt väder tror jag. Kanske morfar vill ta med oss ut och åka båt någon dag också, det vore mysigt!

Vi får höra många "inte" , "nää" och ett och annat ilsket protestvrål just nu. L har fått väldigt bestämda åsikter om vad hon vill och inte vill och det är ju jätterbra även om det kräver lite mer av våra diplomatiska talanger än tidigare. Hon klättar och klänger och har tom gett sig på trehjulingarna på gården självmant. Hon har också visat ett plötsligt intresse för pottan och toaletten, ibland vill hon inte ha blöja heller och då får man springa efter henne och passa. Jag tror att dagis spelar en stor roll här. Nätterna är sådär! Inte jättebra och inte jättedåliga, det funkar oftast hyfsat.

Besöket på Kolmården i bilder!

Dagens väder inspirerar mig att lägga ut lite bilder från besöket på Kålmorden som vi gjorde i juni. Vi hade bestämt att vi skulle ta en dag där i början av semestern på vägen ner till landet. Väderprognoserna lovade ösregn men vi gav oss på det ändå. Och genomförde det dessutom. Men blöta blev vi!





  



  

Aporna och delfinerna var bäst för de var inomhus! Kaffet tillhörde också dagens höjdpunkter. Men vi var ganska nöjda med oss själva efteråt. Regnkläderna hade testats och vi hade minsann inte gett oss för lite (jättemycket) regn och kyla.

Gröna lund!

Semestern är slut! Jag börjar lite sakta komma in i jobbandet igen. En aningens bitter är det svårt att inte vara när vädret är så otroligt fint men jag får göra det bästa av de timmar jag har ledigt.

Igår åkte vi till Gröna lund med L på eftermiddagen. Riktigt skoj och väldigt varmt! Jag trodde nog att hon skulle vara lite för liten för att uppskatta alla barnkarusellerna men hon verkade gilla allt. "Åka mera" eller "ig-en" och så skrek hon när vi lyfte av henne från karusellen. Det enda som var lite läskigt var Blå tåget, vi har ju själva blivit traumatiserade av det som barn så vi var tvugna att fortsätta med L. Direkt när vi åkte in i tunneln kom jag ihåg; ja just det det här är inte alls roligt för småbarn. Bara mörkt och läskigt, ännu ett ögonblick när man känner sig som en riktigt bra förälder! Fast L verkade okej, hon gnällde lite och då satte jag henne i mitt knä. Sedan sjöng jag "prästens lilla kråka" hela vägen igenom och då kan ju inget vara läskigt. (?)  

Bilderna är tagna med mobilen, kvalitè därefter!






RSS 2.0