Loppanochjag

Nappen gör sitt segertåg hemma hos oss just nu! L tackade nej till välling ikväll och har nu somnat med nappen istället. Håller det i sig får vi väl börja ge välling innan hon går och lägger sig, annars blir hon nog hungrig inatt. De senaste nätterna har hon inte ätit på natten, utan velat ha nappen och det tycker jag vore bra om vi kunde fortsätta med. Hon är ändå två år och ska verkligen klara sig utan att äta på natten nu.

Ibland får man sig en självuppfylld profetia fortare än kvickt! Igår blev jag nobbad av L, det var bara pappa som gällde. "Nej mamma, gå bort! Du ska fölla me mig." Och så tittade hon på sin far med bedjande/befallande blick. Vi är sådana slavar redan! Det kändes inte så hemskt, mest fnissigt.

På Ikea igår däremot; då gjorde det ont i föräldrahjärtat vill jag lova. L var i lekhörnan och vi stod bredvid när en lite större tjej kramade L bakifrån så att hon ramlade. Hon grät och vi tröstade och sade att de vill ju leka, gå in igen. (Man vill ju inte att hon ska sjåpa sig, eller hur!?) Försiktigt gick hon in igen, tjejen går fram och knuffar L så att hon ramlar baklänges och blir jätteledsen.
Det ordnar sig ju, hon gör sig inte illa och de säger förlåt (den andras mamma kom fram såklart) och L lekte igen efter en stund. Men jag får ont i magen! Jag kan ju inte alltid vara där och skydda henne. Varför måste barn vara elaka mot varandra? Bara att hoppas på att L tuffar till sig på vägen, fast inte för mycket... 

Det här är det finaste som finns!



Igårkväll gick det bra, L somnade snällt och sov bra på natten. Ikväll är det åt skogen igen. Tur att M är hemma, även om L är inne i en mamma-fas och jag helst ska göra allt. Tänk vad sårad jag kommer att bli när det vänder och hon föredrar M framför mig... Fast jag hoppas att det jämnar ut sig lite snart iaf!

När det gäller gravidandet; jag har gått in i vecka arton nu och bebis sparkas lite varje dag. De sista veckorna har det börjat synas lite tydligare att jag faktiskt är gravid och inte bara lite småtjock. Skönt! Men det tar väl ett tag till innan det syns när jag går på stan, alla tjocka vinterkläder och jackor döljer en del.

Det ville sig inte alls med sovandet igår kväll. Inte förrän framåt tio lyckades jag få L i säng. Men sedan sov hon iofs bra, vaknade bara en gång vid fem och ville ha nappen. Jag, däremot, var helt slut. Med en förkhylning på g och alldeles för lite sömn skulle jag aldrig orka upp till jobbet utan fick ringa och sjukskriva mig idag. Det är ju där det märks som mest att jag är gravid tycker jag - orken. Jag fungerar inte utan sömn just nu. Sedan sov jag elva timmar vilket var helt underbart!
Idag har jag gjort absolut ingenting! Legat i soffan och stört mig på att tevens bildaspekt inte går att ställa in längre. Så en del program kan man bara se väldigt inzoomade med halva huvuden på de som är med. En fanfar för dagens i-lands problem!

Jag hade laddat för att gå och vaccinera mig någon dag den här veckan, men nu när jag är förkyld får jag vänta lite till. Jag vill bara få det avklarat!

Det blev en kalashelg till slut. L hostade fortfarande men var pigg och nästan snorfri. På lördagen firade vi min mamma och träffade nästan hela tjocka släkten, mamma var jättenöjd och det kändes allra viktigast. På söndagen fikade vi hos Lovas gammelfarmor, tittade på en lägenhet (drömma går ju) och hängde hela eftermiddagen hos famljen W. Himlans trevligt! L sov nästan hela natten tills idag, inte så konstigt om man tänker efter. Ganska passande då att förskolan hade stängt idag så att hon fick vara hemma och pusta lite. M och jag har jobbat båda två men gått om varandra, så det funkar. 

Nu hoppas jag bara att min lilla skrålla somnar snart så att jag också får sova lite inatt. Hon är på superbus-humör och det är inte jag!    

Att bryta gamla vanor - åtminstone tillfälligt! L och jag är hemma och slöar idag. Imorse fick vi sova till kvart över åtta, så härligt. Alltså blir dagen lite förskjuten mot när hon är på förskolan och det var inte dags för middagsvila förrän halv två. L var skapligt trött och jag rätt så osugen på att gå ut. Så jag chansade och det gick vägen. Hon somnade i sin säng, nallen under armen och nappen (!) i munnen. Jag satt bredvid och sjöng en stund, trodde aldrig att det skulle funka. Lycka!!!

Sambon går omkring och småsnörvlar men är enligt honom själv inte riktigt sjuk, än. Lovas näsa har under kvällen runnit konstant och hostan som hängt med ett par veckor har blivit värre igen. Så imorgon blir vi hemma, hon och jag! Förhoppningsvis piggar hon på sig till helgen och mormors kalas.

L har överlag haft en kämpig dag idag! Vi var och badade i eftermiddags (efter lite velande men då var hon inte lika snorig som hon skulle bli) crawlkurs är det som gäller nu. I omklädningsrummet efteråt skulle hon upp och gå på en sittbänk, jag hann inte fram och vips så hade hon ramlat och slagit i huvudet. Usch! Hon blev mest rädd tror jag, men otäckt var det ändå. Hårda stengolv och mjukt barn, det kan sluta illa.

Nu hoppas jag på en massa sömn inatt!

Hennes idoler och största intresse är, och har varit länge nu, Mora träsk. Hon vill titta varje dag, sjunger med och gör rörelserna eller bara myser i soffan med nallen som sällskap. Är hon besatt? Det positiva är iaf att vi slipper Teletubbies nu! Jag undrar vad som kommer härnäst?

L rockar järnet!

  

Här är det visst nalle som får vara kudde.

Lova med sina favoritnallar för tillfället! Jag har alltid tänkt att mina barn ska få ärva mina gamla gosedjur, som faktiskt fortfarande ligger i en kartong på mammas och pappas vind. Men nu börjar jag inse att hon har mer än nog redan. Alltså blev jag glad när jag läste på sos barnbyars hemsida att de har nalleinsamling på junibacken hela oktober. Nallarna samlas in till förmån för SOS barnbyar i baltikum! Nu gäller det väl bara att släpa sig dit innan den 27 oktober (som tydligen är internationella nalledagen, hur gulligt som helst) och låta sina gamla nallar göra lite bättre nytta.



Jag har för övrigt betämt mig för att vaccinera mig mot svininfluensan. Jag vågar faktiskt inte låta bli, med tanke på bebis i magen. Vilket också var det största skälet till att jag tvekade. Det är otäckt när man inte vet vilka bieffekter vaccinet kan ha på fostret. Men när man nu säger att gravida ingår i riskgruppen och både bebisen och jag riskerar att dö om jag åker på influensan (risken är minimal, jag vet - men ändå) så har jag inte något val tycker jag.

Nu går jag in i vecka sexton, det känns som att veckorna bara rusar iväg den här gången! Kanske beror det på att jag har en bestämd liten fröken att ta hand om nu? Jämfört med förra graviditeten när jag kunde ligga i soffan och oja mig. Just nu krånglar nätterna som tusan och vi är trötta alla tre. Tänder? Växtvärk? Vad vet man, mer än att det går över det här med? Man blir så snabbt bortsämd med att hon somnar lätt på kvällarna, så när det blir stökigt blir jag alldeles less på en gång.

Jaja! Det jag egentligen skulle skriva ned var att jag känt bebis sprattla lite i magen. Precis som alla sagt så känner jag det mycket tidigare än vad jag gjorde med Lova. Eller; nu vet jag vad det är jag känner. Mysigt var det i alla fall! Första snön för året och bebis första sprattel i magen, jag vet ju vilket jag tyckte smällde högst! Ha!

Vi har fått en tid för ultraljud i början av november, vi måste boka om den eftersom vi jobbar men det blir väl där i krokarna ändå. Det ser jag verkligen fram emot! Vi tänker inte ta reda på om det blir en pojke eller flicka den här gången heller, jag förstår de som är nyfikna men en frisk bebis räcker för mig.  

Vi åkte till landet i helgen. Basse följde med, killarna fiskade litegrann men utan fångst. Lugnt tempo hela helgen, det var så skönt att komma iväg lite. Vi lagade mat, lekte ute (återigen; vad skönt det är att kunna gå ut på tomten istället för att häcka på en lekplats som man gör hemma) och tog en promenad för att hälsa på kossorna. Igår blev L dålig, hon fick feber och blev slö och gnällig. Så sambons planerade födelsedagsfirande idag fick vi ställa in. Imorse var febern nästan borta och jag hittade en fästing mitt i huvudet på L. Kan det ha varit därför hon hade feber? Hon är mycket piggare nu men inte helt hundra, så vi får väl se hur det blir med dagis imorgon. 

Bilder!







 

Visst är det väl konstigt! Man kan ju tycka att jag skulle vara ett proffs vid det här laget. "Aha, nu gråter hon sådär - då är hon hungrig." Tex! Men jag har nästan aldrig någon aning om vad som pågår eller varför hon är ledsen. Jag får pröva mig fram varenda gång (nästan). Igår kväll när L vaknade och var ledsen testade jag allt men inget hjälpte. Efter en lång stunds knölande i vår säng, somnade hon till slut. Nu, alldeles nyss när hon vaknade tänkte jag att; äsch inget funkade ju igår så det är väl ingen idè att anstränga sig. Jag sitter här och klappar på henne så att hon vet att jag är här. Men efter en stund så började jag sjunga "hennes" vaggvisa och vips så somnade hon. Att man aldrig lär sig!

Imorgon är jag ledig OCH har blivit lovad sovmorgon, jag blir lite piggare bara av att tänka på det!

Vi har jobbarhelg så L är hos mormor och morfar över natten. M får inte sova tillräckligt om han ska jobba sent och sedan gå upp med L på morgonen.

Igårkväll var vi och badade, fredagsbadet med kusinerna har blivit tradition tror jag. Himla kul har de iaf, men jag måste vakta L som en hök. Hon förstår inte att hon inte flyter utan går rakt ner i bassängen och stannar inte när vattnet går över huvudet på henne. Jag fick plocka upp henne flera gånger när hon hade försökt "simma". Hjärtat i halsgropen? Jodå!

Jag hade tänkt shoppa lite efter jobbet idag, passa på när man har tid på sig och kan prova i lugn och ro. Ha! Oj vad jag bedrog mig. Stan var proppfull med folk som handlade rosa-kampanj saker och trängdes. Jag gav upp direkt, är ju van att gå och handla när alla andra jobbar. (Pensionärerna har jag lärt mig att hantera och vi handlar oftast inte kläder i samma affärer.) Slank in på pocketshop istället. Där var det lugnt och skönt och jag hittade några olästa skatter att ta med hem.

Ikväll ska jag lägga mig tidigt. Sömnbristen börjar kännas plågsam, det är helt omöjligt att lägga sig i tid när man börjar riktigt tidigt. Kvällen blir för kort! Men ikväll, som sagt, ska jag ta chansen!