Loppanochjag

Jag kan! Vi kan, jag och tjejerna! Vara ensamma hemma alltså. Skickar en tanke till svägerskan som just rott iland en vecka (!) ensam med tre barn och inser att mig är det inte ett dugg synd om. Jag slutar gnälla nu! 

Jag, som i stort sett aldrig lämnat ett gråtande barn på förskolan får nu igen det vid hämtning. Lova storgrät både igår och idag och körde liksom hela racet med att ligga på golvet och skrika och sprattla. Kan konstatera att hon gillar att vara på förskolan då iaf! När vi väl fått det avklarat går det bra, hon tar på sig stövlarna själv och så åker vi bussen hem (en hållplats).