Det är så man lär sig...

"Jag vill hälv!" Och så häller hon vitpeppar på bordet. Innan man hinner hejda sticker en snabb liten hand fram och vips åker pepparn in i munnen. Sedan följer ett stort fräs och hela ansiktet skrynklas ihop. Med lite vatten och mjölk gick det snabbt över, men oj vad vi hade svårt att hålla oss för skratt.

Livet är hårt ibland!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0