Det gick åt skogen!
Nej, jag vet ju att man inte ska utmana ödet. Man ska inte tala om för alla man träffar att "nu funkar det så bra på nätterna, äntligen sover hon". För då får man det kastat i ansiktet! Helgen har varit förskräcklig, hon har vaknat och skrikit och varit så ledsen att hon skakar. Mardrömmar? Ont i magen? Både och? Igår kom jag på att det kunde bero på att hon inte varit på dagis och alltså inte lika trött som vanligt. Kanske i kombination med magont.. Vi får se hur det går inatt, än så länge verkar jag ha ganska rätt. Hon nickade till flera gånger i soffan när hon drack välling och somnade i sin säng utan bråk halv åtta. Hoppas, hoppas, hoppas på en lugn natt!
Varför är det alltid så??? Är precis det samma här, varje gång man uttrycker sig över hur BRA något går är det som man får det som ett brev på posten samma dag eller dagen efter hur fel man hade! Grrr.. Håller tummarna för att det vänder!
